Öppetspår!
Vilken dag det var igår! Så många känslor på en och samma gång.
07.06 startade pappa, Charlie och Cia sitt nio mil långa lopp från Sälen till Mora. Jag var så himla nervös. Men innan vi skulle åka och hinna se dem vid några kontroller så hade Mira sitt lopp. Hon var så duktig! Loppet var 7km och Mira åkte på 35min. Superkul! Mamma och jag stod och hejade när hon hade två kilometer kvar och de andra var i Mora för att ta emot henne.
Födelsedagsbarnet Mira är redo för start!
När Mira sen hade åkt förbi oss åkte mamma och jag och slängde i oss lite snabb lunch innan vi drog till första stället där vi skulle se dem. Magnus, Oliver och Mira backade upp oss och sen kom även Stina, Fredrik, Camilla och Tilda så vi var en fulltalig hejarklack!
De som åker de här loppen har chip på sig, så när de kommer till vissa stationer så plingar det till i mobilen och vi kan då räkna ut när de ska komma var. Alla tre låg väldigt jämt de första sex milen men sen åkte Cia om dem och hann komma till oss en kvart innan pappa och Charlie.
Charlie började bli riktigt trött här, men vi hällde i dem i lite preparat, masserade armar och axlar och så puttade vi iväg dem!
Nästa stopp som vi åkte till har de ungefär 1.5 mil kvar in till mål, det är där vi stått och hejat alla andra dagar.
Och nu började även Cia känna sig trött. Vi pysslade om henne lite också och sen for hon iväg mot sista kontrollen och slutligen Mora.
När alla hade åkt förbi rusade vi in i SJÖBELAGDA Mora, eftersom det har varit så varmt den senaste veckan har nästan all snö smält och kvar blev slask och lera.
Såhär ser större delen av Mora ut just nu. Jag har sett att det är vår hemma så nu längtar jag lite dit!
I väntan på att Cia ska komma över krönet!
Cia åkte sitt första Öppetspår på 9.30 h, helt otroligt bra jobbat! Jag är så imponerad av henne. När alla som har åkt går i mål måste vi som ska ta emot dem springa runt ett kvarter genom alla folkmassor till mötesplatsen. Men vi hann! Och Cia såg nästan oförskämt pigg ut där hon kom! Hon hann precis få på sig torra kläder innan jag fick ett sms om att pappa och Charlie bara hade 650m kvar till mål! Så det blev lite kalabalik för oss alla, och stackars Cia fick springa hela vägen till målgången (hon hade ju bara åkt nio mil innan..). Men vi hann se dem precis! De såg superstarka ut och hade tagit igen en kvart! Jag vet inte vad som hände vid sista stationen i Eldris men fart fick de i alla fall!
Här har vi superligan!
På kvällen vankades det pizza, godis och bubbel. Vilket hade varit Cias mantra när hon åkte "pizza, godis, bubbel, semla" "pizza, godis, bubbel, semla". Men det var hon verkligen värd! Det blev ett bra avslut på en riktigt underbar vecka här uppe i Mora! Och nästa år ska jag också åka!
